Hoppa till innehåll
Krisapoteket
Artikel

Hemorrojder

Hemorrojder är ett mycket vanligt besvär som de flesta drabbas av någon gång. Lär dig om orsaker, symtom och vilka behandlingsalternativ som finns — från hemmabehandling till receptbelagda läkemedel.

Hemorrojder

Vad är hemorrojder?

Hemorrojder är svullna blodkärl i och omkring ändtarmsöppningen (anus) och nedre delen av ändtarmen (rektum). De kallas ibland för åderbråck i ändtarmen. Blodkärlen i detta område är normala strukturer som hjälper till att kontrollera avföringen, men när de svullnar och sträcks ut kan de orsaka besvär.

Hemorrojder är mycket vanliga. Uppskattningsvis drabbas majoriteten av alla vuxna någon gång under livet. Trots att tillståndet sällan är allvarligt kan det vara plågsamt och påverka livskvaliteten.

Typer av hemorrojder

Hemorrojder delas in i två huvudtyper beroende på deras placering.

Inre hemorrojder

Inre hemorrojder sitter inuti ändtarmen, ovanför den så kallade tandlinjen. De syns inte utifrån och orsakar vanligtvis ingen smärta eftersom det finns få smärtreceptorer i detta område. Det vanligaste symtomet är smärtfri blödning vid avföring — ofta som ljusrött blod på toalettpappret.

Inre hemorrojder graderas i fyra stadier:

- Grad 1 — svullna kärl som inte buktar ut ur anus. - Grad 2 — buktar ut vid krystning men drar sig tillbaka spontant. - Grad 3 — buktar ut och behöver tryckas tillbaka manuellt. - Grad 4 — buktar ut permanent och kan inte tryckas tillbaka.

Yttre hemorrojder

Yttre hemorrojder sitter under huden runt ändtarmsöppningen. De kan orsaka klåda, svullnad och ibland smärta. Om en blodpropp (trombos) bildas i en yttre hemorrojd kan det ge plötslig, intensiv smärta och en hård, öm knuta nära anus.

Orsaker och riskfaktorer

Hemorrojder uppstår när blodkärlen i ändtarmsområdet utsätts för ökat tryck. Vanliga orsaker och riskfaktorer inkluderar:

- Förstoppning och krystning — upprepat krystning vid hård avföring ökar trycket på blodkärlen. - Långvarigt sittande på toaletten — förlänger belastningen på ändtarmsområdet. - Graviditet — det växande fostret ökar trycket i bäckenet, och hormonförändringar kan påverka kärlväggarna. - Förlossning — krystning under förlossning är en vanlig utlösande faktor. - Övervikt — ökat buktryck belastar blodkärlen. - Tungt lyft — ökar det intra-abdominella trycket. - Åldrande — vävnaden som stöder blodkärlen försvagas med åren. - Fiberfattig kost — leder till hård avföring och förstoppning. - Stillasittande livsstil — minskar blodcirkulationen och ökar risken för förstoppning.

Symtom

Symtomen varierar beroende på typ och svårighetsgrad:

Vanliga symtom vid inre hemorrojder

- Smärtfri blödning — ljusrött blod på toalettpappret eller i toalettstolen. - Känsla av ofullständig tarmtömning. - Slemavgång. - Utbuktning vid krystning.

Vanliga symtom vid yttre hemorrojder

- Klåda och irritation runt anus. - Svullnad vid ändtarmsöppningen. - Smärta eller obehag, särskilt vid sittande. - Ömhet eller hård knuta vid anus (kan tyda på tromboserad hemorrojd).

Hemmabehandling och egenvård

De flesta hemorrojder kan lindras med enkla åtgärder i hemmet.

Kostförändringar

- Öka fiberintaget — fullkornsprodukter, frukt, grönsaker och baljväxter mjukar upp avföringen. - Drick tillräckligt med vatten — minst 1,5–2 liter per dag hjälper till att hålla avföringen mjuk. - Fibertillskott — psylliumhusk (loppfröskal) kan komplettera kosten om du har svårt att få i dig tillräckligt med fiber.

Toalettvanor

- Undvik att sitta på toaletten längre än nödvändigt. - Krysta inte — låt avföringen komma naturligt. - Gå på toaletten när du känner behov — undvik att hålla emot.

Lokal lindring

- Sittbad — sitt i ljummet vatten 10–15 minuter, 2–3 gånger om dagen. Det kan lindra svullnad och obehag. - Kyla — isomslag inlindat i en handduk kan minska svullnad vid akuta besvär. - Receptfria salvor och stolpiller — finns att köpa på apoteket och kan lindra klåda och smärta tillfälligt.

Livsstilsförändringar

- Regelbunden motion förbättrar tarmfunktionen och blodcirkulationen. - Undvik långvarigt sittande — ta pauser och rör på dig. - Undvik tungt lyft eller använd korrekt lyftteknik.

Receptbelagd behandling

När hemmabehandling inte räcker kan en läkare förskriva starkare preparat.

Scheriproct

Scheriproct är ett receptbelagt kombinationspreparat som innehåller prednisolon (kortison) och cinchokain (lokalbedövning). Det finns som salva och stolpiller och används vid hemorrojder som orsakar klåda, smärta och inflammation.

Prednisolon minskar svullnad och inflammation, medan cinchokain ger lokalbedövning och lindrar smärta. Scheriproct bör användas under en begränsad period enligt läkarens anvisningar.

Du kan utforska behandlingsalternativen i vår hemorrojdkategori.

Andra receptbelagda alternativ

Beroende på svårighetsgraden kan läkaren även överväga:

- Starkare kortisonsalvor — vid kraftig inflammation. - Laxermedel — vid besvärlig förstoppning som förvärrar hemorrojderna.

Medicinska ingrepp

Vid svårare hemorrojder som inte svarar på medicin kan kirurgiska och icke-kirurgiska ingrepp bli aktuella:

- Gummibandligatur — ett gummiband placeras runt basen av en inre hemorrojd, vilket stoppar blodtillförseln så att den krymper och faller av. - Skleroterapi — en lösning injiceras i hemorrojden för att minska den. - Hemorrojdektomi — kirurgiskt borttagande, reserverat för svåra fall (grad 3–4).

Dessa ingrepp utförs av specialistläkare och kräver remiss.

När bör du söka vård?

Kontakta en läkare om:

- Du har blödning från ändtarmen — blödning bör alltid bedömas för att utesluta andra orsaker. - Symtomen inte förbättras efter 7–10 dagars egenvård. - Du upplever kraftig smärta, särskilt om en hård, öm knuta har bildats. - Blödningen är riklig eller mörkröd. - Du upplever oförklarlig viktminskning, förändrade avföringsvanor eller annan oro.

Även om hemorrojder sällan är farliga är det viktigt att få en korrekt diagnos, eftersom andra tillstånd kan ge liknande symtom.

Förebyggande åtgärder

Följande vanor kan minska risken att utveckla hemorrojder eller förhindra att de återkommer:

- Ät en fiberrik kost med minst 25–30 gram fiber per dag. - Drick tillräckligt med vatten. - Var fysiskt aktiv regelbundet. - Undvik att sitta länge på toaletten. - Gå på toaletten när du känner behov. - Undvik överdriven krystning.

Sammanfattning

Hemorrojder är ett vanligt tillstånd som de flesta kan lindra med kostförändringar, bättre toalettvanor och egenvård. När hemmabehandling inte räcker finns receptbelagda preparat som Scheriproct tillgängliga via onlinekonsultation. Utforska alternativen i vår hemorrojdkategori. Vid ihållande eller svåra besvär rekommenderas alltid en bedömning av läkare.

Vanliga frågor

Hur länge varar hemorrojder?

Lindriga hemorrojder läker ofta inom en till två veckor med egenvård som fiberrik kost, sittbad och receptfria salvor. Svårare fall kan kräva längre behandling eller medicinsk intervention. Tromboserade hemorrojder löser sig vanligtvis inom två till tre veckor.

Kan hemorrojder försvinna av sig själva?

Ja, lindriga hemorrojder kan gå tillbaka utan behandling, särskilt om du förbättrar kost- och toalettvanor. Större eller återkommande hemorrojder kan dock behöva behandling med läkemedel eller i vissa fall kirurgiskt ingrepp.

Är blödning från hemorrojder farligt?

Blödning från hemorrojder är vanligtvis ofarligt och visar sig som ljusrött blod på toalettpappret. Riklig, mörk eller ihållande blödning bör dock alltid bedömas av en läkare för att utesluta andra orsaker.

Vad är den bästa salvan mot hemorrojder?

Receptfria salvor med lokalbedövning och inflammation-dämpande ämnen kan ge tillfällig lindring. För starkare behandling kan Scheriproct förskrivas av en läkare — den innehåller både kortison och lokalbedövning för effektiv symtomlindring.

Kan man förebygga hemorrojder?

Ja, risken minskar avsevärt med en fiberrik kost (25–30 gram per dag), tillräckligt vätskeintag, regelbunden motion och goda toalettvanor. Undvik att sitta länge på toaletten och att krysta vid avföring.