Dymista nässpray (azelastin/flutikason) mot allergisk snuva

Dymista innehåller två ämnen som dämpar allergin på olika sätt: antihistaminet azelastin och kortisonet flutikasonpropionat. Sprayen är godkänd för vuxna och ungdomar från 12 år med måttlig till svår allergisk snuva (rinit), både hösnuva och besvär året runt, när en nässpray med enbart antihistamin eller enbart kortison inte anses räcka. Samma kombination finns också som generika, och en förpackning säljs receptfritt till vuxna.

När kan Dymista vara aktuellt?

Enligt det nationella kliniska kunskapsstödet för primärvården räcker egenvård vid lättare besvär, där receptfria antihistaminer eller kortisonnässpray hjälper bra. Räcker det inte rekommenderas kortison i näsan, eventuellt tillsammans med antihistamintabletter. Ett kombinationspreparat med antihistamin och kortison, som Dymista, kan provas om kortisonsprayen ensam inte räcker.

1177 råder dig att börja med allergiläkemedlen en till två veckor innan pollensäsongen och att fortsätta under hela säsongen. Kontakta en vårdcentral om receptfria läkemedel inte hjälper, om du har allergibesvär hela året eller om du har astmasymtom med hosta eller svårt att andas. Enligt kunskapsstödet bör näsan undersökas vid långdragna besvär eller utebliven effekt, och vid stora besvär trots läkemedel kan allergen immunterapi bli aktuell.

Dymista passar inte om du

• är allergisk mot azelastin, flutikasonpropionat eller något annat innehållsämne
• är under 12 år, eftersom säkerhet och effekt inte är fastställda för barn
• får tillräcklig lindring av en nässpray med bara ett av ämnena, eftersom godkännandet gäller när det inte räcker

Ta upp det här med läkaren först

• synförändringar, eller om du har haft ökat tryck i ögat, glaukom (grön starr) eller katarakt (grå starr)
• en nyligen opererad näsa, en infektion i näsan, tuberkulos eller en annan obehandlad infektion
• nedsatt binjurefunktion, eller om du går över från kortisontabletter
• allvarlig leversjukdom
• hiv-läkemedel som ritonavir eller kobicistat, svampmedlet ketokonazol eller lugnande medel
• graviditet eller amning

Hur snabbt verkar Dymista?

Enligt produktresumén märks lindringen av nässymtomen inom 15 minuter. I en exponeringsstudie med ambrosiapollen kom den första statistiskt säkra lindringen jämfört med placebo efter 5 minuter, och efter 15 minuter rapporterade 60 procent av patienterna att symtomen hade minskat med minst 30 procent.

I fyra studier med vuxna och ungdomar förbättrade Dymista nässymtomen (rinnande näsa, nästäppa, nysningar och klåda i näsan) signifikant mer än placebo, enbart azelastin eller enbart flutikasonpropionat. Ögonsymtom och livskvalitet förbättrades också i samtliga studier. Jämfört med enbart flutikasonpropionat nådde patienterna en halvering av nässymtomen minst tre dagar tidigare. Full effekt kräver ändå att sprayen används regelbundet, enligt bipacksedeln.

Hur använder man Dymista?

Dosen är en sprayning i varje näsborre morgon och kväll, alltså fyra sprayningar per dygn. En flaska innehåller minst 120 sprayningar och räcker i ungefär en månad. Så här gör du enligt bipacksedeln:

1. Skaka flaskan försiktigt i fem sekunder och ta av skyddslocket.
2. Före första användningen trycker du ned och släpper pumpen sex gånger, tills det kommer en fin dimma. Har det gått mer än sju dagar sedan sist räcker det med en gång.
3. Snyt dig och böj huvudet framåt, inte bakåt.
4. Håll flaskan upprätt, för in spetsen i ena näsborren och håll för den andra.
5. Tryck ned pumpen en gång och andas samtidigt in genom näsan. Andas sedan ut genom munnen.
6. Upprepa i den andra näsborren. Torka av spetsen och sätt på locket. Är munstycket igentäppt rengör du det med vatten, aldrig med en nål.

Den bittra smaken, som är en vanlig biverkning, beror ofta på att huvudet lutas bakåt så att läkemedlet rinner ner i svalget. Den bör försvinna om du dricker något ett par minuter efteråt. För att undvika irritation och näsblod råder 1177 att du sprejar bort från skiljeväggen mellan näsborrarna. En öppnad flaska ska användas inom sex månader och förvaras i skydd mot kyla.

Hur länge får man använda Dymista?

Enligt produktresumén kan Dymista användas långvarigt, så länge du utsätts för det du är allergisk mot, och bipacksedeln för receptförpackningen säger att du inte ska sluta utan att fråga läkaren. För den receptfria förpackningen gäller andra gränser: kontakta läkare om du inte har blivit bättre efter 14 dagars regelbunden användning, eller om du behöver sprayen dagligen i mer än tre månader.

Vilka biverkningar kan Dymista ge?

Produktresumén och bipacksedeln anger hur ofta biverkningarna förekommer:

• Mycket vanliga, fler än 1 av 10: näsblod.
• Vanliga, upp till 1 av 10: huvudvärk, bitter eller obehaglig smak och obehaglig lukt av läkemedlet.
• Mindre vanliga, upp till 1 av 100: irritation, sveda eller klåda i näsan, nysningar, torrhet i näsa och svalg, hosta och halsirritation.
• Sällsynta, upp till 1 av 1 000: muntorrhet.
• Mycket sällsynta, upp till 1 av 10 000: trötthet, svaghet, yrsel, dåsighet, illamående, utslag, nässelutslag, glaukom, katarakt, ökat tryck i ögat, skador på nässlemhinnan, hål i nässkiljeväggen och överkänslighet, till exempel anafylaxi.
• Ingen känd frekvens: dimsyn och sår i näsan.

Trötthet kan också bero på själva allergin, påpekar både produktresumén och 1177.

Sök läkare omedelbart om du får svullnad i ansikte, läppar, tunga eller svalg som gör det svårt att svälja eller andas, eller plötsliga hudutslag. Det kan vara en allvarlig allergisk reaktion. Kontakta också läkare om du får dimsyn eller andra synrubbningar.

Vad behöver du veta om kortisonet i sprayen?

Kortison i näsan kan påverka hela kroppen, främst vid höga doser under lång tid, men enligt bipacksedeln är det mindre troligt än med kortisontabletter. Produktresumén nämner bland annat nedsatt binjurefunktion, långsammare längdtillväxt hos barn och ungdomar, katarakt och glaukom, och rekommenderar regelbunden kontroll av längden hos barn och ungdomar som behandlas länge. Enligt produktresumén var mängden flutikasonpropionat i blodet cirka 50 procent större med Dymista än med en nässpray med enbart flutikasonpropionat.

Vilka läkemedel påverkar Dymista?

Flutikason bryts ned av enzymet CYP3A4 i tarmen och levern. Hiv-läkemedlet ritonavir höjer halten av flutikason i blodet och har orsakat Cushings syndrom och nedsatt binjurefunktion, så kombinationen bör undvikas om inte nyttan väger tyngre än risken. Detsamma gäller andra läkemedel som hämmar enzymet, till exempel sådana med kobicistat, och med svampmedlet ketokonazol behövs försiktighet. Tar du azelastin tillsammans med lugnande medel eller andra läkemedel som verkar på centrala nervsystemet kan den lugnande effekten förstärkas, och alkohol kan också förstärka den.

Graviditet, amning och bilkörning

Erfarenheten under graviditet och amning är begränsad, och produktresumén säger att Dymista bara ska användas om nyttan väger tyngre än risken. Den receptfria förpackningen ska då bara användas efter ordination av läkare. 1177 skriver ändå att gravida och ammande kan använda receptfria kombinationsmedel med azelastin och flutikason, eftersom inget tyder på att de skadar barnet. Prata med barnmorska eller läkare, särskilt om du inte har haft allergi förut, eftersom nästäppa också kan bero på graviditeten.

Dymista har liten påverkan på förmågan att köra bil. Får du trötthet, utmattning, yrsel eller svaghet, vilket kan hända i enstaka fall, ska du inte köra bil eller använda maskiner. Alkohol kan förstärka de effekterna.

Hur skiljer sig Dymista från Avamys och fexofenadin?

Effekttiderna kommer från olika typer av studier och går inte att jämföra rakt av.

• Avamys innehåller bara kortison och kräver alltid recept. Enligt 1177 är kortisonsprej det som brukar hjälpa bäst vid nästäppa.
• Fexofenadin är en antihistamintablett. Styrkan 120 mg är godkänd vid allergisk snuva och 180 mg (Telfast) vid kroniska nässelutslag utan känd orsak. Enligt Janusinfo har kortison i näsan bättre effekt på symtomen vid allergisk snuva än antihistamintabletter.

Alla tre finns samlade under allergi och hösnuva.

Vilka allergiläkemedel finns utan recept?

1177 nämner bland annat receptfria nässprejer med mometason, flutikason, budesonid eller levokabastin och kombinationsmedel med azelastin och flutikason, receptfria ögondroppar med natriumkromoglikat eller levokabastin och receptfria tabletter med desloratadin eller loratadin. Enligt Fass är också fexofenadin 120 mg (Allegra) receptfritt i förpackningar med 10 och 30 tabletter.

Den receptfria Dymista, 120 doser, är avsedd för vuxna över 18 år när en nässpray med bara ett av ämnena inte räcker. Fass listar receptfria förpackningar även av Azelastin/Flutikason Teva, Azeflone och Oriduo. De receptfria förpackningarna ingår inte i högkostnadsskyddet.

Vad kostar Dymista?

Hos euroClinix

Priser den 21 oktober 2026, med konsultation och recept inräknade:

På apotek med recept

Dymista från Viatris ingår inte i högkostnadsskyddet, och Fass anger inget pris. Då betalar du hela kostnaden själv, och prissättningen är fri. Flera läkemedel som enligt Fass är utbytbara mot Dymista, med samma ämnen och styrka, ingår däremot i högkostnadsskyddet. Priser enligt Fass den 21 oktober 2026:

Sedan den 2 juni 2020 ska apoteket erbjuda ett utbytbart läkemedel inom förmånerna även när det förskrivna läkemedlet inte ingår i dem, om receptet har arbetsplatskod och du har rätt till förmånerna. Vill du ändå ha det förskrivna läkemedlet betalar du hela kostnaden själv. Det billigaste alternativet, periodens vara, kan ändras varje månad.

I högkostnadsskyddet betalar du hela priset upp till 2 000 kr under en tolvmånadersperiod och aldrig mer än 3 800 kr, och för barn och ungdomar under 18 år är läkemedlen kostnadsfria. Till det kommer patientavgiften för vårdbesöket, som regionerna bestämmer. Räknat per månad blir det från cirka 42 kr (Azeflone, 3 × 120 doser) eller 83 kr (Teva, 120 doser) på apotek, jämfört med 345–535 kr hos euroClinix, där konsultationen ingår.

Vad frågar läkaren vid en konsultation på nätet?

euroClinix förskriver Dymista till vuxna över 18 år med måttliga till svåra symtom på allergisk snuva. Konsultationen är ett frågeformulär på 5–10 minuter som granskas av en läkare, enligt kliniken legitimerad i Sverige. Frågorna redovisas inte, men utöver punkterna under "Ta upp det här med läkaren först" behöver läkaren veta:

• vilka allergiläkemedel du har provat, hur länge och med vilken effekt
• om besvären kommer under pollensäsongen eller året runt, och vad du vet att du är allergisk mot
• om du har astmasymtom, som hosta eller svårt att andas

En undersökning av näsan, som kunskapsstödet rekommenderar vid långdragna besvär, kan inte göras via ett formulär. Mer om hur en nätklinik fungerar finns på Så fungerar det.

Källor

• Fass: Dymista, produktresumé
• Fass: Dymista, bipacksedel
• Läkemedelsverket: bipacksedel för receptfri Dymista (pdf)
• Fass: Dymista, förpackningar
• Fass: utbytbara läkemedel för Dymista
• Nationellt kliniskt kunskapsstöd: Allergisk rinokonjunktivit
• 1177: Pollenallergi
• 1177: Läkemedel vid allergiska besvär i näsan och ögonen
• Janusinfo: Behandla allergi och astma under graviditet och amning
• Fass: Avamys, produktresumé
• Fass: Allegra 120 mg, produktresumé
• 1177: Läkemedel på recept – kostnader
• Läkemedelsverket, TLV och E-hälsomyndigheten: Ändringar i regelverk ger fler möjligheter till utbyte av läkemedel (pdf)