Behandling av könsherpes

Könsherpes, som också kallas herpes i underlivet eller genital herpes, orsakas av herpes simplexvirus. Viruset stannar kvar i kroppen och går inte att bota, men virushämmande tabletter kan lindra ett utbrott och korta tiden med besvär.

Vad är könsherpes?

Det finns två typer av herpes simplexvirus. Typ 2 brukar ge besvär i underlivet, medan typ 1 oftast ger munsår. Det har blivit mycket vanligt att typ 1 också ger herpes i underlivet, till exempel efter munsex, och enligt de svenska behandlingsrekommendationerna från Svenska sällskapet för dermatologi och venereologi (SSDV) är typ 1 numera den vanligaste orsaken till genital herpes.

De flesta som får herpes i underlivet har inga symtom, eller så lindriga att de inte märker dem. De allra flesta smittas också av någon som inte har några symtom alls.

Symtom vid första utbrottet och vid återfall

Första gången kommer symtomen oftast tre till sju dygn efter smittan. Huden kan ömma, svida och klia, och det kommer blåsor och sår. Det kan göra ont att kissa, och första gången kan du också få feber, ont i musklerna och svullna lymfkörtlar i ljumskarna. Utan behandling kan besvären sitta i två till fyra veckor.

Vid återfall är besvären oftast lindrigare och sitter inom ett mindre område. Ungefär hälften märker förvarningar innan ett återfall. Ett återfall läker oftast inom fem till tio dygn. Det första året är det vanligt med flera utbrott, men antalet brukar minska med tiden. Återfall är vanligare med typ 2 än med typ 1, och de kan komma i samband med till exempel stress, trötthet, mens eller andra infektioner.

Sök vård direkt om

• du känner dig mycket sjuk, till exempel är stel i nacken eller har kraftig huvudvärk
• du inte kan kissa

Så testas könsherpes

Kontakta en vårdcentral, gynekologmottagning eller hud- och könsmottagning (venereologmottagning) om du tror att du har fått herpes för första gången, om du har täta eller svåra besvär eller om såren och blåsorna har blivit variga. Är du gravid och får blåsor eller sår i underlivet kontaktar du en barnmorskemottagning.

Läkaren kan ofta se att det är herpes, men flera andra infektioner kan också ge sår i underlivet, bland annat syfilis. SSDV rekommenderar att ett prov alltid tas när någon utreds för blåsor eller sår i underlivet. Provet tas med en pinne som rullas mot botten av en blåsa eller ett sår, och det visar vilken virustyp det är. Det går att ta så länge såret inte har läkt helt.

Blodprov för herpes tas inte rutinmässigt. Antikroppar bildas oftast först tre till fyra veckor efter smittan, och ett positivt svar visar inte om infektionen sitter i munnen eller i underlivet. Däremot bör du erbjudas blodprov för hiv och syfilis.

Behandling av första utbrottet

Herpes i underlivet går över av sig själv, och ingen behandling tar bort viruset. Virushämmande tabletter lindrar symtomen och kortar tiden med besvär, och de verkar bäst om du börjar så snart symtomen märks. Enligt SSDV påbörjas behandlingen av ett första utbrott direkt när provet har tagits.

Valaciklovir (Valtrex), aciklovir och famciklovir (Famvir) är virushämmande läkemedel som är godkända för behandling av herpes i underlivet. Tabletterna skrivs ut av läkare. Tabellen visar doserna för vuxna med normalt immunförsvar.

Doserna för valaciklovir och aciklovir är SSDV:s från 2025. SSDV tar inte upp famciklovir, så den raden följer produktresumén. Produktresuméerna anger delvis andra doser. För aciklovir anges 200 mg fem gånger om dagen, ungefär var fjärde timme under den vakna delen av dygnet, i fem dagar både vid första utbrottet och vid återfall, och behandlingen kan förlängas vid ett svårt första utbrott. För valaciklovir anges 500 mg två gånger om dagen, vid ett första utbrott i upp till tio dagar. Det är läkaren som bestämmer dos och behandlingstid.

Egenvård som lindrar

• Ta smärtstillande läkemedel som innehåller paracetamol om du har ont.
• Smörj ömmande hud med receptfri bedövande salva.
• Tvätta underlivet med vatten och mild tvål, så att det inte kommer in bakterier i såren.
• Ha underkläder av bomull och löst sittande kläder, och undvik sådant som skaver, till exempel sex.

Biverkningar och njurar

Huvudvärk är en mycket vanlig biverkning av valaciklovir och kan förekomma hos fler än 1 av 10. Illamående, kräkningar, diarré, yrsel, klåda och hudutslag, även ökad känslighet för sol, kan förekomma hos upp till 1 av 10. Aciklovir och famciklovir har liknande vanliga biverkningar, bland annat huvudvärk, illamående och kräkningar.

Vid nedsatt njurfunktion kan dosen behöva sänkas, och produktresuméerna betonar att man ska få i sig tillräckligt med vätska, särskilt äldre.

Återfall: korta kurer

Ett återfall går också över av sig själv, och alla behöver inte behandling. Har du mycket besvär kan läkaren skriva ut virushämmande tabletter, och de ska tas så tidigt som möjligt. Enligt SSDV ska det finnas ett positivt provsvar innan återfall behandlas och innan förebyggande behandling påbörjas. SSDV skriver att behandlingen ska påbörjas direkt vid typiska förvarningar, och enligt produktresumén kan valaciklovir förhindra att blåsor bildas om det tas vid de första tecknen på ett återfall. Doserna för korta kurer står i tabellen ovan: tre till fem dagar med valaciklovir, två eller fem dagar med aciklovir och fem dagar med famciklovir.

Daglig förebyggande behandling

Den som har täta eller mycket kraftiga utbrott kan behöva ta virushämmande tabletter varje dag under en längre tid för att förebygga nya utbrott. Det kallas suppressionsbehandling. SSDV anger ingen fast gräns för hur många utbrott per år som krävs, utan det är en bedömning du gör tillsammans med läkaren.

Doserna står i tabellen ovan. Om effekten inte räcker är det enligt SSDV bättre att dela dygnsdosen på två tillfällen. Produktresuméerna lägger till detta:

• Valaciklovir: för den som tidigare har haft tio eller fler återfall per år kan 250 mg två gånger om dagen ge bättre resultat än 500 mg en gång om dagen.
• Aciklovir: 200 mg fyra gånger om dagen är ett alternativ, och dosen kan trappas ner till 200 mg två eller tre gånger om dagen.

Kommer ett utbrott ändå kan dosen enligt SSDV tillfälligt höjas, till exempel till valaciklovir 500 mg två gånger om dagen i tre dagar.

Daglig behandling minskar både utbrotten och den virusutsöndring som sker utan symtom, men risken att smitta en partner försvinner inte helt. Behandlingen bör utvärderas efter 6–12 månader. Produktresumén för aciklovir rekommenderar ett uppehåll med 6–12 månaders mellanrum för att se om sjukdomens förlopp har förändrats, och enligt SSDV bör perioden för omprövning omfatta minst två återfall.

Könsherpes och graviditet

Herpes i underlivet påverkar inte möjligheten att bli gravid. Får du herpes för första gången under graviditeten finns en liten risk att viruset förs över till barnet i magen, men det är mycket ovanligt. Om den första infektionen kommer sent i graviditeten eller vid förlossningen finns det däremot enligt SSDV en betydande risk att barnet smittas. Har du haft herpes tidigare förs antikroppar över till barnet, och då är risken mycket lägre än vid en första infektion under graviditeten.

Du kan få virushämmande läkemedel om du får herpes för första gången under graviditeten eller har symtom i slutet av graviditeten. Enligt SSDV finns goda erfarenheter av behandling under graviditet, som ska skötas i samråd med en obstetriker. Produktresuméerna för valaciklovir och aciklovir säger att läkemedlen bara ska användas under graviditet när nyttan bedöms överväga riskerna. Enligt produktresumén för valaciklovir tyder registerdata från 111 graviditeter med valaciklovir och 1 246 med aciklovir inte på några missbildningar eller skador på fostret eller det nyfödda barnet.

• Prata med barnmorskan i förväg om du har herpes.
• Säg till på förlossningen om du har ett pågående utbrott när förlossningen sätter igång.
• För att viruset inte ska föras över kan både du och barnet få virushämmande läkemedel, och i vissa fall förlöses barnet med kejsarsnitt.
• Är du gravid och har inte haft herpes, men din partner har det, bör ni enligt SSDV överväga att partnern tar förebyggande behandling och att ni använder kondom eller avstår från sex.

Aciklovir och valaciklovir kan användas under amning enligt SSDV, medan produktresuméerna för dem rekommenderar försiktighet vid amning. För famciklovir säger produktresumén att man kan överväga att avbryta amningen om behandling behövs.

Hur smittar könsherpes?

Herpes sprids främst vid sex, när hud och slemhinnor har kontakt. Smittan sprids lättast när det finns blåsor och sår, men viruset utsöndras också i perioder utan symtom, och enligt SSDV står den tysta utsöndringen sannolikt för en stor del av smittspridningen.

• Kondom och slicklapp minskar risken men ger inget säkert skydd.
• Avstå från sex när du har symtom, även om du har börjat ta tabletter.
• Daglig förebyggande behandling minskar virusutsöndringen men tar inte bort risken.
• Tvätta händerna efter toalettbesök, eftersom herpes i underlivet kan spridas till ögat.
• Vid intimrakning kan viruset spridas till nya hudområden via rakhyveln.
• Herpes smittar inte via toalettsitsar, badkar eller handdukar.

Att ha herpes ökar också risken att smittas av hiv.

Vad ska du berätta för den du har sex med?

Könsherpes omfattas inte av smittskyddslagen och är inte anmälningspliktigt. Det finns alltså ingen lagstadgad smittspårning. Att berätta gör det lättare för er att tillsammans minska risken med råden ovan, och har din partner symtom kan hen söka vård för att testa sig.

Läkemedlen finns samlade i kategorin herpes och munsår, och behandlingar mot andra könssjukdomar finns i kategorin könssjukdomar.

Källor

• 1177: Herpes i underlivet
• SSDV: Genital herpes, behandlingsrekommendation 2025 (PDF)
• SSDV: Venereologi, behandlingsrekommendationer STI
• FASS: Valtrex 500 mg, produktresumé
• FASS: Aciclovir Orion, Fass-text
• FASS: Aciclovir Orion, produktresumé
• EMA: Famvir, harmoniserad produktinformation på svenska, bilaga I–III (PDF)
• EMA: Famvir, artikel 30-hänskjutning
• FASS: Famvir 500 mg